Arrowshk

Ja tanken är ju att köra en lite grundligare presentation av alla mina kaniner, berätta lite om dom och inte bara  säga vad dom heter. Jag kommer ta dom i ålder som jag alltid gör, det är lättast så. Äldst till Yngst. Detta kommer jag göra när jag inte har något annat att skriva om, jag försöker ju skriva ett inlägg om dagen.

 

Först ut är Eneboängens Ch Queen of egypt Sun "Isa".

Isa är född den 21 aug 2007, hon är en viltisabellamantlad dvärgvädur efter Eneboängens Don't Touch Me och Andromedas My Own Mystery.

 

 

Jag köpte henne på husdjursmässan i örebro 2007, hon är uppfödd av Linnea Porsemo.

Jag hade tingat en Vilgulmantlad hona och hon var ruskigt söt.

 

Hon blev min första framavlade hoppkanin och jag ville ju såklart ut på banorna på en gång. Dock var det mer gas än broms i den här kaninen, hon for gärna åt alla håll och var otroligt duktig på att korra ut.

 

Jag var inte så van heller så jag gjorde väl inte saken bättre heller. Hoppa var hon inte så duktig på, visst hon slängde sej över allt i hennes väg men bommarna flög all världens väg.

 

Men vi klassade upp oss och när jag började bli mer säker på att föra kaniner på banan så fick jag en rätt bra kontroll över min viltgulmantlade dvärgvädur. Fast någonstans på vägen hade något gått snett, hon var inte längre en viltgulmantlad dvärgvädur, utan en viltisabellamantlad sak som såg lite ut som en frasse.

 

Visst korrade hon fortfarande ut och har plattan i mattan, det gör hon än idag ibland. Men idag är det på ett kontrollerat sätt. Hon slänger sej inte åt sidan i full fart som hon kunde göra förr, utan idag är det mera ett "jag tänker minsann gå åt det här hållet istället!", för envis är hon. 

 

 

Isa är en berest kanin och hon är otroligt härdad, jag tror man blir det om man tävlat så mycket som hon och dessutom varit med i rosvallaraset och sedan även åkt flygplan till england.

 

Isa har tre syskon som tidigare tävlat, men ingen av dem tävlar alls längre, Isa är numera ensam i syskonskaran på banorna.

 

Isa har som sagt hunnit med en del, hon har många meriter även om hon inte är någon speciellt känd kanin, vinnarskalle är något hon saknar helt och det går inte att peppa henne alls. Vill hon så kan hon med lätthet nolla en elit, men det är sällan hon bryr sej tillräckligt mycket för att gå riktigt bra.

 

 

Isa är rätt stabil på småhinder och även om hon innesitter all kapacitet för att hoppa maxade elitlådor så är det som sagt sällan hon bryr sej tillräckligt.

 

Vid det här laget har hon gjort så mycket för mej och jag tror inte hon kommer ta mer "stora" meriter än dom hon redan har och därför är det svårt för henne att göra mej besviken now'a days.

 

Det enda jag någonsin ångrat med köpet av Isa är att jag inte kollade upp hennes släktingar tillräckligt noga, hon har nämligen bettfel i släkten och därför vägrar jag avla på henne. Det är jättesynd då jag tror hon kunnat gett riktigt fina ungar med rätt hane. Men å andra sidan, hade jag vetat det från början hade jag nog inte köpt henne så det var nog tur det!