Kaninpresentation #5| Arrows Ch Graffiti With Stencil "Stella"
Nu kommer jag till en kanin som jag säkert kan skriva en hel roman om, men det kanske inte är helt opassande?.
Arrows Ch Graffiti With Stencil "Stella"
Stella är född den 18 maj 2009. Hon är en madagaskarfärgad vädurskorsning efter Solhems Gd Ch Shadow of Cheops och Queen Divatrix.
Efter Fairytalekullen började jag och Karin prata med varandra, hon var nyfiken på Saga och hennes släkt och när Micro och Mayden började tävla och visa precis hur duktiga de var så kom jag fram till att jag ville ta en sista kull på saga, och jag ville låna Karins underbar Chips till Saga. Karin höll med om att kullen skulle bli otrolig om den blev hälften så bra som Fairytalekullen och Chips och Saga träffades på klubbens släp, Saga agerade svårflörtad till en början och tog sej en tugga av Karin.
Sagas sista kull innehöll 8 små som alla klarade sej, Alla dessa 8 ungar var stora och tuffa så jag blev lite smått fundersam på hur länge jag skulle våga ha kvar henne hos ungarna, för de var buffliga och påstridiga och drev henne nog halvt till vansinne, så vid 7 veckors ålder blev jag tvungen att sära på bebisar och mamma.
Det tog lång tid innan jag verkligen bestämde mej för Stella, en hona skulle jag ha och hanarna såldes snabbt, kvar var tre honor. Skulle jag ha lilla Bella som påminnde mycket om Mayden och verkade leva på lycka? eller skulle jag ha stora, självsäkra Ella som hade alla fyra tassar på jorden? Eller skulle jag ta Stella som var den bestämda kaninen med en beslutsam blick och som med största sannolikhet skulle ta sej an världen om hon fick chansen?.
Ella flyttade så småningom till Stockholm, efter två år tog hon SMguld i längd. Bella flyttade till barnfamilj för att senare omplaceras i ett hopphem i sörmland där hon innehar Sörmlands längdrekord på 220cm.
Stella är en totalt orädd kanin, hon är stor och lång i kroppen och kliver utan större problem över vilket hinder som helst, det enda problemet hon har är faktiskt hennes stora ego, vill hon så nollar hon vilken elitbana som helst, vill hon inte alls plockar hon på sej några fel.
Något som jag märkt att både hon och hennes bror Klotter som jag också äger är att båda är typiska "kan själv" kaniner, de vill inte ha hjälp och hoppar som bäst när de får sköta sej själva.
När Stella var ung var det en hel vetenskap att ens korra henne, jag fick alltid sätta mej på huk och peta henne i baken så hon flög runt efter min hand en gång varje gång jag korrade, fick hon studsa efter min hand en gång så fick jag lyfta upp henne sen, detta försvann sedan efter något år även om det händer då och då att vi går igenom samma procedur än idag.
Stella vilade sej praktiskt taget genom 2011, efter att ha kommit 4 i SM Längd samt krokig bana så satte jag igång och försökte para henne med Flamecos Jaspis, vilket inte gick så bra.
Stella la upp sej efter lite flörtande men Pip orkade inte genomföra en ordentlig parning, så det var bara att åka hem och sedan försöka igen efter någon månad.
Först på tredje försöket gav det resultat och Stella tryckte ur sej 7 små liv.
Jag hade just tagit ut henne och känt lite på magen och sedan satt in henne igen när hon började ploppa ur sej bebisar. Blicken hon gav mej när första ungen föddes mitt på burgolvet kan nog beskrivas som totalt clueless.
Stella fattade noll, vad sjutton var det här?. Jag fick hjälpa henne styra upp situationen men tyvärr hade naturen sin gång med tre stycken ungar som inte överlevde. Så var Edguykullen född och Stella hade blivit mamma för första gången.
Så värdelös på mammarollen kan hon i slutändan inte varit med tanke på att den ungen jag behöll hade växt om Stella storlek när den var 7 månader gammal, och Stella är inte liten själv, de övriga ungarna inte små de heller så är det något jag vet är det att Stella lämnar ungar med storlek.
Stella kommer nog alltid vara kaninen med stort K för mej, inte bara för att hon är en otrolig tävlingskompis utan även för att hon är mitt sista Sagabarn. Saga var speciell, det gjorde riktigt ont när hon försvann och Stella fick väldigt mycket av hennes psyke och just därför har Stella en alldeles speciell plats reserverad i hjärtat.
Nåja jag ska försöka avrunda detta nu, för nu börjar det bli cheesy.
För er som är intresserade kan jag berätta att Stella har en kull planerad som lär komma i december.
