Arrowshk

You give up a few things, chasing a dream.

Varför jag aldrig kommer kliva på en båt med kaniner

Publicerad 2012-11-26 09:00:00 i Allmänt,

Nog att jag blivit ifrågasatt, och tyvärr räcker inte "jag är rädd för båtar och tänker då inte släpa med mej kaniner på en båt".
 
Rosvallaraset satte spår, jag har inte bara ändrats som person utan jag har ändrat mitt sätt att tänka.
 
Rosvallahallen rasade 20de feb 2010. 6 av mina kaniner fanns i hallen och efter 19 timmar i rasmassorna fick jag ut min första kanin, min sista kanin kom ut 26 timmar senare klockan 2 på natten. Jag har aldrig varit så apatisk som när vi väntade på våra till synes mosade kaniner och jag har aldrig varit så lättad som när jag fick ut min första kanin.
Jag bröt ihop helt och bölade ögonen ur mej.
Jag fick med mej alla kaniner hem och av 6 kaniner var 5 helt oskadda.
 
27de feb 2010 rasade vårat ridhus. Ridhuset var avspärrat just för rasrisken och ingen var i närheten av det när det säckade ihop, men allt som jag insett under mardrömshelgen i nyköping blev helt plötsligt bekräftat.
 
 
Tack vare att jag är en sådan vraknörd (Titanic, Vasa, Britannic m.f. <3) och att jag för länge sedan övergett tänket "det händer inte mej" så är jag inte glad i att kliva ombord på en båt. Sen det faktum att jag blir sjösjuk och att flertalet av mina "mina kaniner är i fara och jag kan inte ta mej till dem" - drömmarna jag haft sedan rosvalla involverat just att jag är på ett sjunkande fartyg och jag inte kan ta mej till mina kaniner som också är ombord gör det inte lättare.
 
Detta har ju kommit på tal eftersom stämman är på gotland nästa år och jag känner mej inte beredd att ta med mej mina kaniner på en båt.
 
Jag brukade älska snö, nu ser jag snö och får bara ångest
Jag hade inga problem att lämna mina kaniner i en lokal och åka till vandrarhemmet för att sova, nu är det mitt absolut sista alternativ och jag kan räkna på en halv hand hur många gånger jag lämnat mina kaniner efter rosvalla.
Det spelar ingen roll vart jag är eller hur många gånger jag varit där, första blicken går alltid upp i taket i jakt på felaktigheter eller tecken på brister när jag kliver in i en lokal.
Jag har under en riktigt blåsig natt flyttat in alla mina kaniner i huset för att jag varit rädd att min nybyggda stabila kaninstuga på något sätt skulle gå sönder
Jag har åkt ifrån fester där jag blivit erbjuden sovplats för att jag vill hem och titta till mina redan nattade och nöjda kaniner.
 
jag är ett överbeskyddande freak, i'll give you that.
men låt mej vara det och acceptera att jag har varit med om tillräckligt för att inte vilja kliva på en båt med mina djur.
 
Jag ville bara säga det, innan du dömmer, försök förstå varför.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jansson

Kaninhopparnörd på riktigt blir man först när man kan stå rakryggad och säga det högt.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela