Arrowshk

jag hoppas så in i helvete att Stella är dräktig, förökar sej som kaniner regeln gäller ju inte hos mej, där honorna försöker äta upp hanarna eller vägrar lägga upp sej, eller lägger upp sej fint och perfekt och är väldigt skötsam, och det blir ändå ingenting!

 

Idag har det gått 11-12 dagar på Stella och 3-4 på Amaranth. På Amaranth märks det såklart NADA, men Stella har gått upp i storlek. Om det beror på mindre motion eller om hon har en halv armé i magen låter jag vara osagt, nackdelen med många honor, bryt shemat för en dag och de exploderar i storlek!.

 

Jag vill, vill, vill, vill, vill, vill att Stella ska vara dräktig! jag ORKAR inte para - vänta - para - vänta flera månader, de blir borta så länge från hoppningen då.

 

Hon var ju jäkligt svår att få på smällen första gången, sen om det var Pips simmare eller Stella som var träliga det vet jag inte, jag hoppas Stella ärvt Sagas superlivmoder som blir på tjocken så fort hon får syn på en hane och att det var Pips simmare som var lite gamla o grå.

 

Petrus simmare vet jag for a fact att de är rena gladiatorer så jag håller tummarna.

Helt sjukt hur fort tiden går, 3-4 dec har Stella gått halva tiden, tycker tiden brukar gå riktigt långsamt, speciellt när det är vinter, grått, man väntar på bebisar och man längtar efter våren, men dagarna rusar iväg.

Kan kanske bero på att jag gått in i en sån där konstig sömnperiod igen där kroppen kräver mera sömn, kan lätt sova 10-12 timmar och vakna och inte alls vara pigg, bara vilja sova.

 

Sen kan man ju säga såhär, kommer ni ihåg vilken kanin jag hetsade över under SM-ena att den absolut inte fick börja fälla? kan ni gissa vilken kanin som under vilan exploderat och ser ut som ett piggsvin? behöver jag säga att jag älskar Aylas förmåga att pricka helt rätt fällperiod?.

 

Nåja, time to sleep, imorgon blir en hetsig dag, jag ska fixa en bur till Tara, tvätta minst tre maskiner, dra ut på krogen med kim och sedan kidnappa karins soffa för att sedan dra till borlänge på lördag.

Ibland går dagarna lite för fort, det märker man när man ser att klockan är ett på natten och man inte matat kaniner ännu, SHITE.

 

det har blivit en långkväll framför datorn helt enkelt, jag har svarat på mail, skrivit klart (nästan) rekomendationen åt Tina, knåpat ihop halva numret av nästa komposten, jagat pinnar och fyllt i dessa i böckerna och berättat för Karin att jag tar hennes soffa i besittning på fredag (domarkonferans på lördag). Pust flås!.

Var dessutom och köpte vattentäta tjocka kängor  idag, har haft lite halv panik över skodon tills på söndag då det enda jag har att välja mellan är tygskor(fejkconverse), trasiga enorma men fodrade och underbara stövlar eller mina gamla jodpursh som visserligen är underbara i regn på sommaren och sitter bra men att få ner en sockbeklädd fot i dem är omöjligt och såklart mina underbara fluffiga kängor.... med KLACK. Så det blev lite panikshoppande med far min. Lyckades dessutom övertala honom att unna sej ett par rejäla kängor som låg lite för högt i pris för att det inte skulle göra ont att köpa dem (mina fötter lider stora kval när jag ser honom pulsa genom snö och lera med gympaskor...).

 

Nu ska jag varva ned, läsa lite och slowly go to bed, men måste borsta bort kaksmulorna ur sängen först....

 

gratisbild på glad petrus i snö

det här är i allra högsta grad en kaninblogg, men bara för att jag bakade världens godaste kakor idag igen så ska ni få receptet!

 

100g smör

2dl socker

1 ägg

2,5dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

1tsk bakpulver

100g hackad choklad

0,5dl hackade hasselnötter

1dl havregryn

blanda smör och socker och rör sedan ner ägget, blanda mjöl, bakpulver och vaniljsockret och rör sedan ner det i degen. rör sist ner chokladen, nötterna och havregrynen och lägg ut kakorna på en plåt med bakplåtspapper, de flyter ut ganska mycket så lägg dem inte för tätt, sedan in i ugnen på 200grader i 10-12min

 

YUM!.

 

nu när vi gjort det lilla avhoppet av kategori så ska ni få höra lite mer om kaninerna.

 

Åkte in till stan och mötte upp karin för att avlämna tårtan vi gjorde igår till personalen på travbanan, efter det drog vi oss ut till hennes kaniner och parade Amaranth en sista gång som sedan fick hon följa med mej hem.

Efter jobbet drog jag ut till mina egna kaniner, slängde ut stella ur buren och städade ur den för att sedan sätta in sickan där, Stella ska ju dela hytt med Amaranth i källaren som ligger på kanske 5 plus för att få sina barn där. Jag vet inte vad det är med Stella men hon hade en förmåga att sägga sej så mycket under mej hon kunde. När jag skulle hänga upp en grej i taket och stod på en pall satte hon sej under pallen, och sedan höll jag på att trampa på henne flera gånger för att hon helt enkelt inte flyttade på sej i tid.

 

Sedan blev det städning av transportburar, alla transporter städades då sopbilen kommer imorgon och jag ville få ihop så mycket som möjligt att slänga, nu glömde jag visserligen att slänga säckarna och jag orkar inte gå ut nu och slänga dem, de får vara tills nästa gång.

 

Sen upptäckte jag hur förbannat kämpigt det kommer bli med att hämta hö och halm i ladugården nu i vinter, fy FAN vad jag fick slita i den nya snön för att dra upp skottkäran för backen.. TVI.

 

Idag undrar jag verkligen om det är möjligt att ha ett liv utanför kaninerna,  ibland känns det inte så haha!.

Gick desutom in i mitt gamla rum som blivit förvaring, tog då med mej allt jag dumpat i hallen som ska in och sedan paketeras i lådor, jag kunde inte hålla mej för skratt helt när jag byggt mitt berg på kartongerna

Nog att jag blivit ifrågasatt, och tyvärr räcker inte "jag är rädd för båtar och tänker då inte släpa med mej kaniner på en båt".

 

Rosvallaraset satte spår, jag har inte bara ändrats som person utan jag har ändrat mitt sätt att tänka.

 

Rosvallahallen rasade 20de feb 2010. 6 av mina kaniner fanns i hallen och efter 19 timmar i rasmassorna fick jag ut min första kanin, min sista kanin kom ut 26 timmar senare klockan 2 på natten. Jag har aldrig varit så apatisk som när vi väntade på våra till synes mosade kaniner och jag har aldrig varit så lättad som när jag fick ut min första kanin.

Jag bröt ihop helt och bölade ögonen ur mej.

Jag fick med mej alla kaniner hem och av 6 kaniner var 5 helt oskadda.

 

27de feb 2010 rasade vårat ridhus. Ridhuset var avspärrat just för rasrisken och ingen var i närheten av det när det säckade ihop, men allt som jag insett under mardrömshelgen i nyköping blev helt plötsligt bekräftat.

 

 

Tack vare att jag är en sådan vraknörd (Titanic, Vasa, Britannic m.f. <3) och att jag för länge sedan övergett tänket "det händer inte mej" så är jag inte glad i att kliva ombord på en båt. Sen det faktum att jag blir sjösjuk och att flertalet av mina "mina kaniner är i fara och jag kan inte ta mej till dem" - drömmarna jag haft sedan rosvalla involverat just att jag är på ett sjunkande fartyg och jag inte kan ta mej till mina kaniner som också är ombord gör det inte lättare.

 

Detta har ju kommit på tal eftersom stämman är på gotland nästa år och jag känner mej inte beredd att ta med mej mina kaniner på en båt.

 

Jag brukade älska snö, nu ser jag snö och får bara ångest

Jag hade inga problem att lämna mina kaniner i en lokal och åka till vandrarhemmet för att sova, nu är det mitt absolut sista alternativ och jag kan räkna på en halv hand hur många gånger jag lämnat mina kaniner efter rosvalla.

Det spelar ingen roll vart jag är eller hur många gånger jag varit där, första blicken går alltid upp i taket i jakt på felaktigheter eller tecken på brister när jag kliver in i en lokal.

Jag har under en riktigt blåsig natt flyttat in alla mina kaniner i huset för att jag varit rädd att min nybyggda stabila kaninstuga på något sätt skulle gå sönder

Jag har åkt ifrån fester där jag blivit erbjuden sovplats för att jag vill hem och titta till mina redan nattade och nöjda kaniner.

 

jag är ett överbeskyddande freak, i'll give you that.

men låt mej vara det och acceptera att jag har varit med om tillräckligt för att inte vilja kliva på en båt med mina djur.

 

Jag ville bara säga det, innan du dömmer, försök förstå varför.

 

oj oj oj, tävlade igår och fick med mej tre pinnar som jag trodde jag skulle få på helt andra kaniner.

 

Morris och Vimla hoppade Lätt, Morris hoppade på 1+0 och kom tvåa och blev ÄNTLIGEN medel!

Vimla gjorde stor show av att nolla grunden mellan glädjerus och skutt och sedan hoppade hon lika säkert i finalen, ungefär tills vi kom till kyrkankombinationen där hon sackade och jag beslutade mej för att korrigera. Problemet med Vimla är att hon har väldigt lite erfarenhet av tävlingar och hoppning öht så när jag korrigerade så försvann all framåtanda. Jag puttade på henne, eller fingrade henne i baken (mina puttar är typ fyra lätta fingrar i baken ;-) ).

Du skjuter kaninjäveln upp ryggen och begraver huvudet snett under sej som ett jävla bökande vårtsvin!

jag tror att alla som sett en brunstig hona vet vad den posen betyder, vilket håll kaninen håller huvudet snett åt visar åt vilket håll kaninen tänker tippa åt i den brunstrullning som när som helst kommer inträffa.

 

Kaninen är 5 månader gammal, okej att hon blivit könsmogen men hon ska bannemej inte bli brunstig.

Det var bara att backa och hoppas att kaninrackarn fattade vinken.

efter en stund gick hon framåt igen och även om hon inte hade fått upp ordentligt med fart för att ta sej säkert över kyrkan så gick det bra och vi fick våran första pinne.

i helgen har vi slitit som djur för att arrangera ett bra SM, helt sjukt hur fort det kan gå om alla hjälper till, på söndagen hade den sista kaninen hoppat vid 14 och vi var ute ur lokalen vid 17 om jag inte minns helfel.

 

TACK alla deltagare och alla örebroare som slet som djur för att göra detta SM möjligt!

 

för mej gick det sådär vill jag säga (om jag får säga så?)

 

Ayla gick och vann raken och blev svensk mästare /f. Linda G.)

 

Stella kom femma i raken och fyra i längden (f. Linda G.)

 

Sumo kom trea i längden (f. Gabriella L.)

 

utöver det gick det väl kanske inte så jättebra.

 

När vi kom hem blev det massor med godis och jag parade Stella och Petrus, nu hoppas jag det tagit sej för jag vill ha stella och petruskorvar i december!

Även i min lilla byhåla dumpas det kaniner, och det är upp till oss omtänksamma människor att städa upp efter de hjärtlösa människorna.

 

Detta är Jerry, som satt i diket i Vintrosa

Kivis Gt Ch Athena "Ayla"

Ayla är född den 29 Juli 2009. hon är en Madagaskarbrokad vädurskorsning efter Grenens Gt Ch Cockos-kola och Flamencos Gt Ch Premiere Rose.

ja nu var det lääänge sen jag bloggade, and i'm truly sorry for that!.

 

men lite resultat ska ni få i alla fall!